Djurhomeopat – Behandling

Hund med stress- och hudproblem, konstitutionell behandling:

Dalmatinertik som får perioder av stress höst och vår. Det visar sig genom att hon far fram och tillbaka inomhus skäller för minsta lilla. Tiken är även stirrig utomhus, där hon gärna jagar efter bilar om tillfälle ges. Hon slickar och naggar, blir röd och irriterad på huden. På senvåren – tidig sommar får hon fula utslag som ser ut som vätskefyllda bubblor (blåsor?) som spricker sönder och blir infekterade. Hon har behandlats med antibiotika för detta vid flera tillfällen utan att bli riktigt bra. Dessa perioder sammanfaller med när hon ska löpa och man har därför dessutom kastrerat henne utan någon nämnvärd förbättring.

Som valp var hon tuff, svarade emot sin mamma och brydde sig inte om tillrättavisningar. Eftersom hon var en sån tuff valp och relationen till mamman inte var helt normal gav jag henne ett homeopatiskt medel som är gjort på mjölk från hund Lac-caninum.

Efter ca en vecka har jag kontakt med matte som meddelar att hunden har blivit lugnare och mer avspänd. Hon har varit med matte på ridtur och trots att hon var lös satt hon stilla vid hästen och väntat på att bilarna skulle passera utan att göra något utfall.

Efter 1 mån blir hon sämre igen, stressad, slickar och naggar i huden som blir röd och irriterad. Jag ger nu en högre styrka av samma medel, men denna gång får vi inte samma effekt. Jag funderar på fallet och läser i mina böcker och kommer fram till att jag ska ge henne ett medel som heter Nux-vomica, 30.

Efter en dryg vecka ringer matte och säger att tiken kliar sig jättemycket, är väldigt röd och irriterad i huden, framför allt på magen och insidan av låren. (Detta är tecken på att en läkning pågår i kroppen. Symtomen kan förvärras under några dagar för att sedan lugna ner sig.).

Ny kontakt efter helgen, nu har det lugnat ner sig med klådan. Hon är lugnare och inte alls lika stressad utomhus. Inget tecken på utslag finns som hon alltid brukar få så här års. Vi avvaktar med ny dos.

1 mån efter första dosen fyller vi på med samma medel, men en högre styrka.

Nu klarar sig tiken utan några symtom från huden och är en mycket lugnare och mer avspänd hund i ca 6 veckor.

Matte ringer och säger att stressen har ökat. Hunden far fram och tillbaka för minsta lilla ljud, skäller på bilar som åker förbi. Är ok i huden. Ger henne återigen samma medel, men en styrka högre.

Har sedan dess mått utmärkt bra, inga känningar av stress eller hudproblem.

Ny kontakt efter 5 mån, det är nu en bit in på våren och hon har börjat slicka sig på huden och är lite stressad. Vi ger henne samma medel igen och allt lugnar ned sig och hon mår bra.

Det är svårt att säga hur ofta hon behöver nytt medel. Kanske kommer det att räcka med att fylla på någon gång per år.

Häst med knöl efter spark

Tinkersto som blivit sparkad av annan häst på bogen. Det blev en fotbollsstor svullnad vid vänster bogspets. Den gick sakta tillbaka av sig själv men efter en månad fanns det kvar en tennisbollsstor hård knöl. Den undersöktes av veterinär som inte visste vad det berodde på och rådde djurägaren att åka till hästklinik och ultraljuda knölen.

Hästen blev behandlad med ett homeopatiskt medel mot förhårdnaden och efter en vecka var knölen i stort sett helt borta.

Får med sårskada, akutbehandling:

En tacka som gjort sig illa på en slånbärsgren som fastnat i ullen. Hon har fått ett fult skavsår på hasen vänster bak och har väldigt ont, vill inte gärna röra sig, och man får nästan inte peta på henne.

Hon får ett homeopatiskt medel som heter Arnica 1 gång om dagen i 3 dagar, samt att matte får badda med Arnicalösning, vilket hon inte klara av eftersom hon inte får komma nära tackan. Hon håller ögonen på såret på håll.

Efter några dagar är såret helt läkt. Dessutom har vi sett en mental förändring.

Fåret har tidigare varit väldigt skygg och inte gärna tagit kontakt med människor. Efter behandlingen har hon blivit tillgiven och söker själv kontakt för klapp och kel.

Arnica som tackan behandlats med fungerar även mentalt för en gammal rädsla. Förmodligen har tackan haft en upplevelse av obehag i samband med någon tidigare bahandling. Arnican har nu gjort att hon vågar söka kontakt med människor.

Kattunge som gjort sig illa, akutbehandling:

En liten ladugårdskattkille som har ramlat ner från höskullen och gjort sig illa i höger bakben. Han vill inte stödja på benet, men försöker hasa sig fram. Ser hyfsat pigg ut, äter och dricker och går på låda med lite hjälp. Matte vill avvakta och se hur det utvecklar sig, eftersom kattungens allmäntillstånd är gott (äter, dricker, ingen feber, andas normalt och kan kissa och bajsa).

Jag ger Arnica samma dag, samt 2 ggr dagen efter. Kattungen blir successivt bättre och efter 4 dagar är han i stort sett helt återställd.

Arnica är ett utmärkt skademedel som i det här fallet tar ner svullnaden, absorberar blödningen och smärtlindrar. Kattungen hade god hjälp av behandlingen för snabb återhämtning.

Häst med hosta, konstitutionell behandling:

Nordsvensk bruksvalack som har andningsproblem och hosta, en gammalt åkomma som kommit upp igen efter en vaccination, enligt matte. Han fick en reaktion efter några dagar efter vaccinationen.

Hosta, visslande andning, flankandning, gräddlikt slem som kom upp när han ansträngde sig. Veterinären föreslog antibiotika, slemlösande och cortison, men matte vet sedan tidigare att han reagerar negativt på dessa behandlingar, med sämre allmäntillstånd. Han har blivit känsligare och känsligare för varje år som gått. Matte vill nu prova något annat.

Efter att ha intervjuat matte och bestämt vilket konstitutionellt medel han behöver ger jag honom ett homepatiskt medel som heter Sulphur.

Kontakt efter drygt en vecka, Han har blivit ospecifikt orkeslös, säger matte, han blir lättare andfådd och svettas ovanligt mycket. Urinen luktar fränt, och hästen är lös i magen. Hästen är mer lättskrämd och ljudkänsligare än tidigare. Han har inte haft hosta eller något näsflöde. Matte tycker att det verkar på honom som om det tar emot överallt när han ska röra sig.

Jag avvaktar och ser hur det utvecklar sig.

Efter 1 månad från första dosen byter jag medel till Nux-vomica. Det gör jag därför att hästen fick lägre energinivå och blev mer känslig mentalt, detta är ett tecken på fel medel.

Vi har kontakt igen efter 2 veckor, hästen mår mycket bra, han har inte hostat alls, har bra energi, är inte lika lättskrämd och ljudkänslig. Han dricker mer än tidigare och har haft några dagar med lösare avföring som varit grönaktig och luktat surt.

6 veckor efter Nux-v dosen blir han sämre mentalt, stelare i sitt vänstra bakben, som han tidigare haft problem med. Är annars pigg och glad.

Jag ger nu en högre styrka av samma medel och efter ett par veckor pratar jag med matte igen. Han har ingen hosta, är inte lika lättskrämd, har bra energi och är hårdare i magen. Han har blivit mjällig i pälsen.

Efter 2 mån är det dags för den årliga vaccinationen mot influensa. Han har reagerat tidigare med feber och hosta och sänkt allmäntillstånd. Jag ger honom nu en ny dos för att stärka honom inför vaccineringen.

Telefonkontakt efter 1,5 vecka. Har inte fått någon reaktion alls efter vaccineringen är pigg och glad, bättre i sitt bakben, men kan fortfarande vara lite stel i benet om han stått någon dag Hästen har hostat vid ett tillfälle, i ridhuset, där det var torrt och dammigt. Annars ingen hosta. Matte får höra av sig när det är dags att fylla på med mer homeopatiskt medel.

Oftast är det en intensivare kontakt i början av en behandling. Jag behöver veta vad som händer med djuret och man fyller på med medel med jämna mellanrum. Vart efter djuret blir friskare glesas behandlingen ut, intill det att man botat individen från sin åkomma.